Forskning, studier och rapporter om adopterade

Utredningen Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt tillsattes av regeringen i oktober 2021 och blev klar i juni 2025. Adoptionskommissionen gav en rad förslag i utredningen och kort sammanfattat är förslagen enligt nedan:

- Avveckla internationell adoptionsförmedling till Sverige
- Ge en offentlig ursäkt till adopterade och deras familjer
- Inrätta ett nationellt resurscentrum för adopterade
- Erbjuda ekonomiskt resebidrag till ursprungslandet
- Utreda och eventuellt införa en nationell DNA-databas
- Skärp tillsyn och kontroll av framtida adoptioner över gränser
- Ratificera konventionen mot påtvingade försvinnanden

Syftet med litteraturstudien är att bidra till en ökad förståelse för den psykiska ohälsan som är överrepresenterad bland internationellt adopterade personer, och orsaker till förekomsten. Som metod genomförs en scoping review bestående av sex artiklar. Resultatet tyder på att det finns särskilda omständigheter före och efter adoption som inverkar på internationellt adopterade personers psykiska hälsa.

Rapporten som gjorts av Mattias Strand och Natte Hillerberg visar att många transnationellt adopterade möter hinder i vården. Exempelvis bristande kunskap om adoption, ovilja att prata om rasism, tacksamhetskrav och integritetsintrång. Samtidigt lyfts viktiga resurser, särskilt stöd från andra adopterade och behandlare med kunskap om adoption och trauma.

Rapporten efterlyser bättre utbildning för vårdpersonal, ett nationellt kunskapscentrum, bredare terapiformer, genetisk rådgivning samt stöd kring graviditet, föräldraskap och hälsoundersökningar.

Studien undersöker vilka utmaningar och behov transnationellt adopterade kan ha när de blir äldre. Genom intervjuer med tio personer som själva är adopterade, eller arbetar nära adopterade, identifieras fyra huvudområden där framtida äldre adopterade kan ha särskilda behov.

Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.

Rapporten "Hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade i vuxen ålder" är en rapport från CHESS och Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet på uppdrag av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Rapporten visar att internationellt adopterade i Sverige som grupp har sämre psykisk hälsa, större sociala utmaningar och högre risk för suicid än icke-adopterade. Det betonas att variationen inom gruppen är stor och att bättre stöd, uppföljning och kunskap behövs genom hela livet.