Forskning om adoption – studier, rapporter och fakta

Utredningen Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt tillsattes av regeringen i oktober 2021 och blev klar i juni 2025. Adoptionskommissionen gav en rad förslag i utredningen och kort sammanfattat är förslagen enligt nedan:

- Avveckla internationell adoptionsförmedling till Sverige
- Ge en offentlig ursäkt till adopterade och deras familjer
- Inrätta ett nationellt resurscentrum för adopterade
- Erbjuda ekonomiskt resebidrag till ursprungslandet
- Utreda och eventuellt införa en nationell DNA-databas
- Skärp tillsyn och kontroll av framtida adoptioner över gränser
- Ratificera konventionen mot påtvingade försvinnanden

Rapporten som gjorts av Mattias Strand och Natte Hillerberg visar att många transnationellt adopterade möter hinder i vården. Exempelvis bristande kunskap om adoption, ovilja att prata om rasism, tacksamhetskrav och integritetsintrång. Samtidigt lyfts viktiga resurser, särskilt stöd från andra adopterade och behandlare med kunskap om adoption och trauma.

Rapporten efterlyser bättre utbildning för vårdpersonal, ett nationellt kunskapscentrum, bredare terapiformer, genetisk rådgivning samt stöd kring graviditet, föräldraskap och hälsoundersökningar.

Regeringen gav i regleringsbrevet* för 2024 MFoF i uppdrag att tillhandahålla adoptionsspecifikt, professionellt samtalsstöd till adopterade och adoptivföräldrar. Arbetet är redovisat till Socialdepartementet, en redovisning som också innehåller rekommendationer på fortsatt arbete och MFoF:s roll i detta. Rapporten visar att MFoF:s adoptionsspecifika samtalsstöd fyller ett behov hos både adopterade och adoptivföräldrar. Över 900 personer har fått stöd sedan 2020, främst för psykisk ohälsa, relationssvårigheter, anknytningsproblem och identitetsfrågor. Deltagarna upplever stödet som hjälpsamt och viktigt för välmåendet.

MFoF betonar att stödet behöver bli långsiktigt, mer tillgängligt och kompletteras med möjlighet till mer omfattande behandling. Det finns också växande behov bland personer med en adopterad förälder.

*Ett regleringsbrev är ett dokument där regeringen berättar för en myndighet vad den ska göra under året och hur mycket pengar den får för sitt uppdrag.

Studien undersöker vilka utmaningar och behov transnationellt adopterade kan ha när de blir äldre. Genom intervjuer med tio personer som själva är adopterade, eller arbetar nära adopterade, identifieras fyra huvudområden där framtida äldre adopterade kan ha särskilda behov.

Det framkom att transnationellt adopterade riskerar att få ett antal utmaningar och särskilda behov av stöd och resurser när de blir äldre. Dessa kunskaper kan vara till nytta för olika intressenter för att kunna stötta den framtida äldre transnationellt adopterade personer i deras vardag och öka kunskaperna om hur det är att vara transnationellt adopterad.

Rapporten "Hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade i vuxen ålder" är en rapport från CHESS och Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet på uppdrag av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Rapporten visar att internationellt adopterade i Sverige som grupp har sämre psykisk hälsa, större sociala utmaningar och högre risk för suicid än icke-adopterade. Det betonas att variationen inom gruppen är stor och att bättre stöd, uppföljning och kunskap behövs genom hela livet.