Forskning, studier och rapporter om adopterade

Uppsatsen undersöker om, och hur adopterade från Colombia och Sydkorea upplever rasism. Studien bygger på en enkät med över femtio deltagare samt några intervjuer. Deltagarna är adopterade över 20 år och berättar om sina erfarenheter av rasism, särskilt under sin skoltid.

Texten undersöker hur nio adopterade kvinnor berättar sina egna historier om adoption i en artikelserie i en feministisk tidskrift i Sydkorea. Genom sina erfarenheter utmanar och gör de motstånd mot de vanliga berättelser och normer som finns kring adoption. Dessa alternativa berättelser analyseras med hjälp av begreppet rekulturation, som handlar om att återknyta till sitt ursprung. Författarna beskriver fyra sätt som kvinnorna gör detta på.

Uppsatsen behandlar det adopterade barnets rätt till kännedom om sitt ursprung. Uppsatsens bakomliggande syfte är att följa adoptionsinstitutets utveckling i svensk rätt för att skapa en förståelse för de värderingar som ligger till grund för dagens adoptionsregler.

Uppsatsen handlar om psykisk ohälsa hos internationellt adopterade i åldern 16–26 år. Studien bygger både på tidigare forskning och på tolkning av adopterades egna berättelser om sina liv. Syftet är att förstå hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck, vilka risk- och skyddsfaktorer som finns, och hur adopterade upplever sig själva och sin adoption.

Studien undersöker hur internationellt adopterade upplever sitt möte med det svenska samhället. Trots att många känner sig svenska, visar resultaten att de ofta bemöts som ”icke-svenska” på grund av sitt utseende. Rasism, fördomar och stereotypa föreställningar påverkar hur adopterade ser på sig själva och kan leda till ett identitetsdilemma.