Forskning, studier och rapporter om adopterade

Rapporten "Hälsa och sociala livsvillkor hos internationellt adopterade i vuxen ålder" är en rapport från CHESS och Karolinska Institutet i samarbete med institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet på uppdrag av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). Rapporten visar att internationellt adopterade i Sverige som grupp har sämre psykisk hälsa, större sociala utmaningar och högre risk för suicid än icke-adopterade. Det betonas att variationen inom gruppen är stor och att bättre stöd, uppföljning och kunskap behövs genom hela livet.

Uppsatsen undersöker om, och hur adopterade från Colombia och Sydkorea upplever rasism. Studien bygger på en enkät med över femtio deltagare samt några intervjuer. Deltagarna är adopterade över 20 år och berättar om sina erfarenheter av rasism, särskilt under sin skoltid.

Texten undersöker hur nio adopterade kvinnor berättar sina egna historier om adoption i en artikelserie i en feministisk tidskrift i Sydkorea. Genom sina erfarenheter utmanar och gör de motstånd mot de vanliga berättelser och normer som finns kring adoption. Dessa alternativa berättelser analyseras med hjälp av begreppet rekulturation, som handlar om att återknyta till sitt ursprung. Författarna beskriver fyra sätt som kvinnorna gör detta på.

Uppsatsen behandlar det adopterade barnets rätt till kännedom om sitt ursprung. Uppsatsens bakomliggande syfte är att följa adoptionsinstitutets utveckling i svensk rätt för att skapa en förståelse för de värderingar som ligger till grund för dagens adoptionsregler.

Uppsatsen handlar om psykisk ohälsa hos internationellt adopterade i åldern 16–26 år. Studien bygger både på tidigare forskning och på tolkning av adopterades egna berättelser om sina liv. Syftet är att förstå hur psykisk ohälsa kan ta sig uttryck, vilka risk- och skyddsfaktorer som finns, och hur adopterade upplever sig själva och sin adoption.